Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2008

Den första presidentkandidatsdebatten slutade oavgjort enligt flera svenska media. De amerikanska dito lutar mer åt att Obama var den starkare kandidaten.

På fredag morgon är det dags för nästa debattomgång. Den mellan Joe Biden (D) och Sarah Palin (R).

I media framställs ofta vicepresidentkandidat Sarah Palin antingen som en ”rising star” eller en person som placerats på en position som hon ännu inte är mogen. Stämmer detta?

Här är en CBS-intervju med Palin och McCain, där McCain nästan ser ut att vilja sjunka genom jorden av Palins mer eller mindre politiskt korrekta svar. McCain är med i syfte att övervaka vad hans partner häver ur sig. Detta är nämligen uppföljaren till Katie Courics intervju med Palin som blev mycket uppmärksammad i USA.

Eller som analytikern Fareed Zakaria uttrycker det i denna CNN-intervju (1:36):

”…it’s not that she doesn’t know the right answer – it’s that she clearly does not understand the question. This is way beyond anything we have seen from a national candidate.”

Som svar på påståendet att Palin trots allt åtnjuter mycket stor popularitet för sina insatser som guvernör i Alaska och att hon nu tar detta läckra pålägg med sig till McCains kampanj svarar Fareed följande  i samma intervju (2:07):

”…you’ll discover that the executive experience of running a very small town… Alaska itself is a very unusual state: 85% of its budget comes from oil revenues. Basically you’re just distributing oil revenues that have been provided to you by digging holes in the ground. This is good training to be president of Saudi Arabia – not the United States…”

Det råder således delade meningar om Sarahs kompetens. Jag ser nu fram mot hennes möte med demokraternas vicepresidentkandidat Joe Biden. Jag hoppas för USA:s bästa att hon kommer att leverera.

Read Full Post »

Det största börsfallet i USA sedan 1987 är ett faktum. Nedgången motsvarade runt 1 200 miljarder dollar. Investerare flyr aktiemarknaden till förmån för mer säkra värdepapper.

Deras president har i flera dagar bönat och bett om att lagförslaget ”Bailout Bill” skall röstas igenom för att hindra den amerikanska ekonomin från kollaps och därigenom även mildra en efterföljande världsomspännande ekonomisk nedgång. Han misslyckas fullständigt! Representanthusets ledamöter röstade ned förslaget med 228 röster mot 205. Demokrater uttrycker sig såsom att en räddning av Wall Street och dess fallskärmsjägare i direktörskostymer inte skall drabba skattebetalarna.  De republikaner som röstade emot förslaget anser bl a att staten skall avhålla sig från att påverka en fri marknad. Vissa tyckte inte om Nancy Pelosis brandtal, och röstade därför emot förslaget.

I ett manus till en Hollywoodrulle är detta säkert en ärofull handling. Men ack så naivt och oansvarigt agerat.

Bush och många med honom visar nu öppet sitt missnöje, och med detta visar de öppet sin oro för framtiden, detta är fullständigt uppenbart. Enbart det faktum att de tappat sina ansikten kommer att ytterligare ruska om en redan orolig marknad.

Under gårdagen hördes flertalet: ”This is not the beginning of the end – this is the end of the beginning”. Under natten till torsdag görs ett nytt försök då Senaten röstar för att få igenom lagförslaget som syftar till att ge första hjälpen till den amerikanska ekonomin. Om det blir ett JA här så återstår ytterligare en holmgång i representanthuset för att lagförslaget skall vinna laga kraft.

Det börjar även röra på sig i Europa med ett antal statligt uppköpta banker.

Frågan är hur djup kraschen blir denna gång. Jag vill hänvisa den intresserade läsaren till ett tidigare inlägg av Rick Falkvinge där han ger sin syn på möjliga orsaker och verkan till varför USA är på väg att kollapsa. Observera att inlägget är skrivet för ett halvår sedan, men det finns saker i det som gör informationen mer aktuell än någonsin. Och om någon av er undrar hur det ekonomiska systemet fungerar och hur pengar skapas så hänvisas ni i inlägget till ett par illustrativa filmer i ämnet – mycket intressant och lärorikt!

Sen då..?

Nästa troliga kris för världen i allmänhet och för USA i synnerhet kommer i media att kallas ”Pensionskrisen”, eller något liknande. För om den nuvarande krisen löser sig, kommer denna nästa kris att motsvara en andra våg av förödelse som kommer att bli än mer kännbar. Kort och gott: Amerikanska staten betalar in för lite till pensionsfonderna samtidigt som få privata företag överhuvudtaget erbjuder pensionsförmåner till sina anställda. Det kommer inte att handla om att pensionärerna enbart blir fattigare – detta kommer bli mycket kännbart då en stor del av befolkningen får en nästintill obefintlig köpkraft samt oförmåga att betala sina banklån. Urgh!

God läsning och tittning!

Read Full Post »

Jag blir inte längre förvånad över Maud Olofssons och regeringens engagemang och satsning på vindkraft i norr. Den energipolitik som förts de senaste decennierna har för länge sedan förvandlats till en i alltför hög grad kvalificerad soppa av rövslickeri om folks känslor och påtvingade behov. I mångt och mycket handlar det om att säkerställa tillgången till väljare så att just det egna gänget tillåts regera landet i perioder om fyra år.  Kopplingen till vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt – för dig, mig eller vår natur – är i sammanhanget av underordnad betydelse.

Men varför denna så negativa inställning till vindkraft? Vindkraft är ju ett miljövänligt och förnyelsebart alternativ som framhålls vara en hållbar energikälla. Vad är då problemet?

Den vindkraftpark som nu lyfts fram ligger i Markbygden utanför Piteå. I planerna ingår uppförandet av ungefär 1100 vindkraftverk – man är snart färdiga med det första. Vart och ett av dessa kan bli upp till 200 m högt och ha en rotordiameter på 130 m. Varje mölla består av ett torn som väger minst 300 ton om det tillverkas i stål, en rotor om 50 ton och ett generatorhus om 70 ton. Dessa torn måste självklart förankras i marken, detta görs med ett rejält betongfundament som kräver flera hundra ton betong och tiotals ton armeringsjärn. För att koppla samman vindkraftverken med elnätet krävs många långa och dyra kopparkablar. Denna entreprenad om 1100 vindkraftverk kräver att stora arealer av vår orörda natur exploateras till förmån för vägar, transformatorstationer, betongfundament mm.

I vart och ett av vindkraftverken finns 0,5 kubikmeter miljöfarlig olja. I transformatorerna ca 1 kubikmeter. Vid en översiktlig sammanställning av de rent tekniska aspekterna inom projektet får vi en lista enligt följande:

  • Antal:                     1100 st
  • Landyta:             130 km2 (optimalt placerade – i verkligheten större)
  • Installerad effekt:  3500 MW
  • Nettoeffekt:           875 MW (n=25%)
  • Materialåtgång:      460 000 ton + 550 000 ton betongfundament
  • Kyl-/smörjolja       550 kbm
  • Kopparkabel:          Stora mängder
  • Kostnad:                 53 miljarder kronor
  • Livslängd:               drygt 20 år

Detta är en grov uppskattning för 1100 vindkraftverk. I regeringens planer på vindkraft ingår att öka antalet kraftverk från 900 till 6000. Anledningen är att leva upp till EU:s klimatmål om att 49% av all energianvändning (inte bara el) i landet skall komma från förnyelsebara källor (40% idag).

En viktig faktor, som ofta sammanblandas, är vindkraftens installerade effekt och dess energitillgänglighet. Ett landbaserat vindkraftverk ger, högt räknat, en genomsnittlig effekt motsvarande 15-25% av i kraftverket installerad effekt.

Jämför man med en kärnkraftreaktor (EPR) får vi följande:

  • Antal:                      1 st
  • Landyta                   0,1 km2
  • Installerad effekt:   1600 MW
  • Nettoeffekt:            1440 MW (n=90%)
  • Materialåtgång:       10 000 ton + betong till byggnad
  • Kopparkabel:           Jämförbart med normal kraftvärmeproduktion
  • Kostnad:                  25-30 miljarder kronor
  • Livlängd:                 60 år

Detta kokar ned till en faktisk kostnad för elproduktion med vindkraft som blir mer än dubbelt den för kärnkraft (21 öre resp. 45 öre per kWh).

Lägg därtill att vindkraften släpper ut mer koldioxid per kWh jämfört med kärnkraft

-Energimässigt producerar således 0,1 km2 kärnkraft dubbelt så mycket el som minst 130 km2 vindkraft.

-Att anlägga vägar och annan infrastruktur inom vindkraftsparken blir omfattande pga av dess yta.

-Kostnaden för kärnbränsle och slutförvaring utgör endast en bråkdel av den relativt låga produktionskostnaden för kärnkraftsel.

-Antal dödsfall som kan kopplas till arbete med dessa energikällor är lägre för kärnkraft. Detta beror på att en mindre omfattande arbetsinsats åtgår för att producera en viss mängd energi med ett kärnkraftverk jmf vindkraft enligt ovan.

-För att vindkraften skall nå ett ekonomiskt nollresultat krävs betydande subventioner, samtidigt som andra energislag straffbeskattas – för det är enbart med politiska instrument som den ekonomiska hållbarheten i vindkraft kan tillåtas gå ihop.

-Kostnaden för att omhänderta avfallet från de 1100 vindkraftverken (eller 3300 st under 60 år) är en fråga som ännu inte beaktas i dagens debatt. Energin må vara förnyelsebar, men de 460 000 tonnen vindsnurra är det inte fullt ut, i synnerhet inte de 550 000 ton betongfundament som troligtvis kommer bli kvar i naturen likt monoliter från en svunnen tid. Dessutom. Hur stor energimängd åtgår inte vid framställning av de ofantliga mängder råvara och förädlade slutprodukter som krävs för utvinning av elektricitet ur vår atmosfärs rörelseenergi?

Nu till det viktiga.

I Norrland produceras merparten av elektriciteten genom vattenkraft. En stor del leds söderut via stamnätet. En utbyggnad av vindkraften i Norrland kommer kräva en utbyggnad av befintligt nät – en kostnad som vi alla får betala genom höjda nätavgifter. Utbyggnaden av vindkraften kommer dessutom att konkurrera med vattenkraften. Varför skall man överhuvudtaget ersätta vattenkraft med vindkraft (då detta bara kan ske till ca 10%), bara en sådan sak?! Att överföra elektriciteten innebär dessutom alltid effektförluster. Detta kan rimligtvis inte vara EU:s energipolitiska målsättning: att genom ineffektiv och mer miljöpåverkande vindkraft ersätta vattenkraft? Ett mål om att minska användningen av fossila bränslen är förståeligt om man ser till farhågorna om människans inverkan på den globala miljön. Men att ersätta vattenkraft, hrmmm?

Slutsats:

Vi har det egentligen för bra i Sverige idag för att se de verkliga riskerna med den energipolitik som bedrivs. Vi har nämligen råd att slösa, slarva och ta idiotiska politiska beslut såsom att stänga Barsebäck, bygga svindyr och ineffektiv vindkraft mm. Idag! Detta synsätt kommer dock att självsaneras varefter jordens ändliga resurser sinar i allt snabbare takt i samband med en ständigt ökad efterfrågan. Ytterligare en faktor som man måste beakta är de potentiella ekonomiska/humanitära/mm kriser som väntar oss i allt större omfattning framöver. Hur kommer dessa kriser att påverka vår tillgång till energi, mat mm i Sverige? Oljetillgången kanske stryps abrupt, våra bilar/vårt samhälle kanske mer eller mindre stannar?! Vi kanske rentav kommer att behöva energi för vår daglig överlevnad, något som vi inte är vana vid idag. Idag har vi i stor sett tillgång till den energi vi behöver. Energi finns mer eller mindre i överflöd bara man accepterar kostnaden för den.

”Men uranet är väl en ändlig resurs!” Ja det är det. Men för att sätta det hela i perspektiv gäller att den återstående energi som finns kvar i det redan använda bränslet i CLAB skulle kunna utnyttjas för att driva de svenska kärnkraftverken i flera hundra år till.  Men då krävs att bränslet upparbetas mellan varven och att nya reaktor med annan typ av bränslecykel byggs. Av denna anledning tror jag inte att slutförvaret/djupförvaret för använt kärnbränsle kommer att realiseras – vi kommer inte ha råd att slösa i framtiden – men detta är en helt annan fråga. Att upparbeta bränslet bedömer jag som en långt mer attraktiv lösning på problemet om det i framtiden (>1000-tals år) skulle råka bli brist på brytvärdigt uran. Jag likställer vindkraft m fl energikällor med att ”gå över bron efter vatten” när det gäller kraftproduktion, något vi inte kommer ha råd med i framtiden!

Mitt mest miljövänliga råd är följande: Använd halva summan av denna satsning på vindkraft för att bygga ett nytt kärnkraftverk. Detta ger oss en betryggande tillgång till miljövänlig el. Överskottet från detta kraftverk kan vi dessutom tjäna lite pengar på genom export till utlandet. Resterande summa donerar vi till något u-land där pengarna har långt mycket bättre utväxling per krona om man ser till minskade utsläpp av växthusgaser mm. Att ytterligare minska våra egna, redan låga, utsläpp av växthusgaser är i ett globalt perspektiv löjeväckande, se tidigare inlägg.

Read Full Post »

Fräck hjärngympa!

Här kommer en fredagsfräckis…

Påstående:

1. En mor är 21 år äldre än sin son idag.

2. Om sex år är hon fem gånger så gammal som sin son.

Fråga:

Var är pappan?

Lösning:

Mammans ålder = y, sonens ålder = x.

Mammans ålder blir då y = x + 21 enl. [1] och ( y + 6 ) = 5 ( x + 6 ) enl. [2].

Om vi sedan tar mammans ålder  y = x + 21 från [1], och sätter in detta i [2] får vi följande ( x + 21 + 6 ) = 5 ( x + 6 )

–> x + 27 = 5x + 30

–> -4x = 3

Vilket ger x = -3/4.

Men -3/4 av vadå…?

Jo, ett år eller tolv månader!

Detta ger sonens ålder x = -3/4 * 12 = -36/4 = -9 månader.

Svaret blir således: Det torde vara uppenbart… ;P

Read Full Post »

Under rådande årstid då mörkret sakta sänker sig över landet efter en kort period med ljus och värme kan man med fördel stärka själen genom en utflykt till naturen. Att låta sig omfamnas av höstskogens dofter, ljud och fukt framkallar lätt känslor av välbehag utöver det vanliga. Att skogen nu även bjuder på läckerheter i form av svamp är en bonus som kryddar naturupplevelsen med ett visst mått av spänning.

I mina hemtrakter är det vanligt att på höstkanten finna bilar parkerade även på de mest avskilda vägar. Bilarna ägs nästan uteslutande av personer inom släktet svampplockare. Konkurrenter. Äckel. Skövlare. Folk som vet var den bästa svampen växer. Infödda som känner till skogens alla skrymslen och hemligheter. Eller?

Förvånande nog är svaret nej. Trots massiv ”bottentrålning” så står ofta den bästa svampen kvar! Hur är detta möjligt?

Svaret jag söker beskrivs enklast med två ord: Kantareller och kantareller. Folk är som tokiga i kantareller. Visst är dessa svampar enkla att finna (om de finns kvar), de är goda att äta och svåra att förväxla med giftiga arter.

Men, vad är kantareller jämfört med kremlor eller taggsvamp – för att nämna några andra mycket fina matsvampar. Jag vill härmed slå ett slag för de i allmänhet mindre exploaterade svamparterna i den svenska skogen – svampar som alltför många går blint förbi i sin jakt på de mer kända arterna. Att det verkligen är på detta vis är ofattbart, men tursamt för finsmakaren!

Kremlor är inte bara mycket goda, de har dessutom en extremt attraktiv konsistens som i tillagat tillstånd ofta påminner om kyckling med ett fast och mört tuggmotstånd. Bara en sådan sak gör kremlan till en verklig höjdare i matlagningen. Ytterligare en egenskap som gör kremlor så attraktiva är att de finns överallt. Nja, detta kanske är en sanning med modifikation – missförstå mig rätt. Men, ofta är det så att för varje gul kantarell man finner hittar man lätt många tiotals kremlor. De är ofta så vanliga att man utan större möda fyller svampkorgen innan man vet ordet av.

Det måste väl finnas en baksida med kremlor? Det hör man ju på namnet, Kremla i sig nästan giftigt. Men svaret är i all korthet, nej! Det är busenkelt att plocka kremlor. Den är faktiskt en av de minst komplicerade svamparter man kan plocka, nästan helt i klass med kantareller.

Vet man bara hur de ser ut är det nästintill omöjligt att göra fel. Kremlor måste man dock smaka på för att kunna avgöra om den är ätlig eller ej. Alla kremlor är nämligen inte ätliga, de flesta är det dock (iaf i min skog). Vissa kan dessutom vara måttligt giftiga. De levereras i en mängd olika färger. Två till synes identiska kremlor kan vara av olika sort, vilket jag erfor idag. Efter ett bett i hatten får man snabbt ett kvitto på om den passar för stekpannan eller ej. Smakar den milt åker den direkt ned i korgen. Smakar den starkt kastas svampen. Detta sätt att testa kremlor på är vattentätt.

Jag tänker av uppenbart självklara skäl inte beskriva hur kremlor ser ut, detta får den intresserade själv slå upp i en svampbok eller på nätet.

Några av de absolut läckraste matsvamparna i den svenska skogen tillhör faktiskt arten kremlor. Att dessa får stå kvar i skogarna under svampsäsongen är för mig ofattbart, men helt i min smak. Ingen blir lyckligare än jag när man med stor förvåning ser vad andra lämnar efter sig i jakten på naturupplevelse och njutning.

Tack!

Read Full Post »

Försvarets egen expert sågar FRA-lagen…

Newsmill synar Magnus Norell FRA-lagen. Magnus är en av de mest offentliga av försvarets terrorismexperter. Artikeln som är mycket läsvärd hanterar bl a frågan om varför de bakomliggande och ”goda” ambitionerna med lagen kom att vändes mot lagstiftarna. Han beskriver lagen som ”varje illasinnad nations våta dröm.”

God läsning!

Om länken inte fungerar: http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/11/darfor-ar-fra-lagen-ineffektiv

Read Full Post »