Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2009

Från TIME kommer denna helt fantastiska historia om en ytterst svårfångad brottsling.

Under lång tid har den tyska polisen jagat en kvinna misstänkt för några mycket brutala och exotiska brott: 6 mord, simpla stölder och inbrott i Tyskland, Österrike och Frankrike. Historien om fantom-serie-mördaren nådde kokpunkten 2007, efter ett polismord i tyska Heilbronn. Polisen arbetade intensivt, med 16 000 timmars övertidsuttag, i jakten på en person som nu misstänktes även för detta mord. Den gemensamma nämnaren i samtliga fall var unik DNA-bevisning. Och det var en kvinna. Den gäckande mördaren hade varit aktiv sedan 1993, och hittills ostoppbar.

Då man återigen körde in i väggen påbörjade man en granskning av samtliga äldre utredningar och upptäckte ganska snart en ny gemensam nämnare: Kvinnan hade ständigt nya medbrottslingar, ofta personer från många olika länder, vilket ansågs väldigt konstigt. Men ingen av hennes gripna kumpaner kunde erinra sig om att de någonsin haft med fantomkvinnan att göra. Kvinnan hade dessutom aldrig fångats på övervakningskameror. Mystiken tätnade.

Tidigare i år upptäckte polisen att ett fingeravtryck från ett arkiv – som tillhörde en tidigare asylsökande, nu förkolnad man – innehöll kvinnans DNA. Omöjligt sade man. Man gjorde om provtagning och analys. Denna gång gav resultatet att enbart mannens DNA hade detekterats.

Bomullstopsarna som används vid brottsplatsundersökningar blev nu huvudmisstänkta.

Det visade sig senare att bomullspinnarna från en leverantör var kontaminerade med DNA från någon av deras anställda – raffinerat. Den steriliseringsprocess som normalt utnyttjas dödar bakterier, virus och svampar, men lämnar DNA intakt.  Historien som slutar här innebär dock att polisen nu tvingas börja om från noll i 40 kriminalfall.

Read Full Post »

Under det globala dygnet den 28 mars 2009 släcktes en hel del lampor under en timme på uppmaning av WWF/Världsnaturfonden. Detta är tredje gången gillt. Målsättningen är att göra den enskilde världsmedborgaren samt beslutsfattare mer medvetna om koldioxidutsläpp.  I Sverige pågick manifestationen mellan 20:30 och 21:30. I diagrammet nedan ser man en signifikant minskad energikonsumtion i Sverige under denna timme (drygt 500 MW).

earth-hour-2009_d

För att få en känsla för hur effektsituationen i Sverige ser ut en normal lördag har jag tagit med data från mars/april 2008. Efter experimentet ser man att allt återgår till det normala med ett ökat effektbehov som följd. Vissa kände sig säkert nöjda med att ha gjort en insats för någonting. Vissa (jag inräknad) tänkte inte på, eller glömde bort,  Earth Hour. Vissa passade på att, i motsats till Earth Hours mål, öka sina koldioxidutsläpp under denna timme [Jag släckte lamporna och tände ljus istället…]!

Under kvällen gav de åtta kärnkraftverk som var i drift en effekt om 7 GW. Vi importerade knappt 2 GW – främst från Danmark, Finland och Polen. Vattenkraften bidrog med resterande effekt (i stort sett) för att möta det svenska behovet.

Det är intressant att se hur Earth Hour 2008 såg ut i Sverige – vi var nog inte med på tåget ser det ut som (blå linje).

Mer om Earth Hour: DN, DN, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, WWF

Read Full Post »

Idag är det exakt 30 år sedan olyckan i Three Mile Islands andra reaktor i Harrisburg inträffade. På grund av felaktigt handhavande kokade reaktorn torr varpå resteffekten i den avstängda reaktorn hettade upp bränslet så att delar av härden smälte.

Många vill använda olyckan som argument för att peka på kärnkraft som en dålig källa till energi, och inget som vi skall befatta oss med. Kärnkraften anses helt enkelt vara för farlig. Miljoner sägs kunna dö i samband med reaktorolyckor. Är det verkligen så?

En härdsmälta är en av de mer allvarliga konsekvenserna efter en olycka på ett kärnkraftverk. Om man ser till hur en härdsmälta påverkar själva reaktorn är det definitivt så – den blir obrukbar. Olyckor likt den i Harrisburg är naturligtvis inte bra då de ger kärnkraft ett oförtjänt dåligt rykte, orsakar kraftunderskott, masshysteri mm. Det är viktigt att ha insikt om att då olyckor likt den i Harrisburg kan inträffa (trots låg sannolikhet – det har hänt denna enda gång i en västerländsk reaktor) får konsekvenserna av händelsen inte lov att påverka omgivningen negativt. Och just detta är olyckan i Harrisburg ett mycket bra exempel på. Avsedda säkerhetsanordningar fungerade och i stort sett all aktivitet hölls kvar inne i reaktorinneslutningen. Ingen människa dog eller ens skadades av konsekvenserna av denna olycka. Många människor mådde säkert mindre bra – ingen tvekan om detta –  på grund av stess m m, men inte av strålning. Kärnkraften stigmatiserades. Sverige folkomröstade.

År 1991 avslutades uppröjningsarbetet i den skadade reaktorn. Systerreaktorn TMI-1 bidrar fortfarande med att leverera grön el till det amerikanska samhället. Bägge reaktorerna kommer att rivas i samband med att TMI-1 tjänat ut.

En av de många positiva aspekterna av olyckan är att den medfört att dagens kärnkraft är ytterligare mer säker tack vare förändrat synsätt på frågor om människa, teknik och organisation.

Mer i media: SvD, DN, Aftonbladet, NyTeknik

Read Full Post »

Veckans fråga består av tre bilder med olika föremål porträtterade. Vad är detta för föremål? Om ni dessutom vet i vilket material föremålen är tillverkade blir det guldstjärna.

Den som först gissar rätt på alla tre bilder vinner tävlingen och äran detta medför!

Lycka till!

vf1

Read Full Post »

Mycket inom dagens energidebatt kretsar kring frågan om koldioxid. Man jämför ofta olika kraftslag mot varandra med koldioxidutsläpp som primär måttstock. Hur bra är vindkraft jämfört med vattenkraft, hur står sig kärnkraft mot kolkraft osv. Det är stort, kanske alltför stort, fokus på koldioxid. Varför? Är det på grund av att koldioxid är enkelt definierbar i sammanhanget? Eller är det enbart för koldioxidens egenskap som måttlig växthusgas, eller något annat?.

Man hör ofta talas om att att älvarna inte skall byggas ut, domedagsprofetior om att uranet håller på att ta slut eller att vi inte har någonstans att göra av kärnkraftens restprodukter. Inget av detta är vetenskapliga fakta utan enbart något som handlar om mänskliga känslor, okunnighet och/eller propaganda.

Koldioxid är en parameter som självklart bör beaktas. Men resten då? Hur mycket annat jox behövs för att producera energi? Ett vindkraftverk som bara står där och producerar till synes helt koldioxidfri energi måste väl ha skapats från någonting. Stål, kompositmaterial, koppar, neodym, plaster… ja, hur mycket sådant krävs egentligen för de olika formerna av energiproduktion? Hur mycket energi åtgår sedan vid förädling av de olika råvarorna. Är det verkligen så att uranet är den framtida bristvaran inom kärnkraften, eller är det betongråvarorna till reaktorbyggnaderna, eller stålet till rörsystemet, eller något helt annat.

Hur länge räcker råvaror som koppar, järn, tenn, zink m fl? Hur många solceller kan tillverkas innan den första nödvändiga råvaran tar slut, eller den andra? Hur många vindkraftverk kan tillverkas innan någon av dess råvaror är på upphällningen.

Hur stor råvarureserv finns egentligen för upprättandet av olika kraftslag samt hur stor energimängd är dessa råvaror kapabla att skapa? Används ett kilogram koppar mest effektivt inom vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, kolkraft eller i solceller?

Jag önskar svar på följande: Vilka är de två mest begränsande faktorerna/råvarorna för respektive energislag? Hur många kärnkraftverk kan vi bygga innan det blir brist på någon råvara (vilken/vilka), hur många kvadratmeter solpanel kan tillverkas och så vidare?

Om någon upplyst själ kan informera mig om detta skulle jag bli väldigt glad.

Relaterat: SvD, DN

Read Full Post »

I dagens SvD står att läsa:

Högskoleingenjör, biomedicinsk analytiker, förskollärare och tandläkare är smarta yrkesval för den som börjar plugga till hösten. Men för ekonomer och konstnärer ser det betydligt värre ut…

Det är statliga Högskoleverket som siar om yrken inom vilka det kommer att vara brist på utbildad personal framöver.

Utsiktsplatsen iträder sig därför, dagen till ära, rollen som syo-konsulent och tipsar här om en bättre, roligare och mer välbetald bransch jämfört med de som nämns ovan – en bransch som har en av de ljusaste framtidsutsikterna. Kärnkraftbranschen. Inom branschen talar vi om att den generation som var med och byggde upp kärnkraften kommer att gå i pension framöver. Det kommer att finnas luckor att fylla!

Så till alla barn, ungdomar och gymnasister: Välj Chalmers, KTH:s eller Uppsala universitets utbildningar inom det kärntekniska området. Om ni gör detta kommer ni vara garanterade omedelbar anställning från och med idag och minst 30 år framåt i tiden. Kärnkraftsbranschen är dessutom starkt konjunkturokänslig, vilket är bra i tider som dessa.

Och en sak till… lycka till med studierna. En vacker dag kanske vi anställer just dig.

Mer i Media: DN


Read Full Post »

Kärnbränsle

Efter förra veckans besök på CLAB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) är man fortfarande förbryllad över hur liten volym de 5 000 ton kärnbränsle som lagras där tar i anspråkett mindre antal inte alltför stora bassänger är allt som krävs. Från 1972 har vi nyttjat kärnkraftproducerad el i Sverige. Sedan 1985 och framåt har kärnkraftverken producerat nästan hälften av den el som förbrukats i Sverige. Och närapå allt detta bränsle finns att beskåda i CLAB.

En kub av solid urandioxid/kärnbränsle med vikten 5 000 ton är inte större än 8*8*8 m. Den volym som kärnbränsle får då det är förpackat i bränslestavar och bränslepatroner är naturligtvis långt mycket större. Men även denna volym är som sagt förbryllade liten.

Om en jämförbar mängd el istället producerats av kolkraftverk hade bränslet för detta vägt nära 700 miljoner ton – vilket motsvarar en kol-kub som är  775*775*775 m stor. Vid förbränning av denna kub skapas 70 miljoner ton tungmetallbemängd aska och 1 600 miljoner ton koldioxid.

Den intresserade kan boka sitt eget besök på CLAB och andra intressanta SKB-anläggningar här.

Read Full Post »