Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Klimat & miljö’ Category

Tvärtemot vad många tror och vill påskina byggs det just nu mycket kärnkraft i vår omvärld. Ökningstakten är dessutom kraftigt stigande. Energimyndighetens generaldirektör, tillika kärnkraftsskeptiker, Tomas Kåberger låter ofta informera ofta följande:

De senaste åren har det byggts väldigt lite kärnkraftsverk i världen. Det är första gången sedan 50-talet som ingen ny reaktor har startats på över två år. De projekt som pågår har i Europa blivit försenade och fördyrade.

Dessa uttalanden ger oss dock bara halva sanningen. Nedan ser ni läget inom kärnkraftsbranschen från 2004 fram till idag. Från slutet av 2007 fram till slutet av 2009 stämmer det att inga nya reaktorer togs i bruk. Detta är resultatet av en flera decennier lång trend av minskat intresse för ny kärnkraft. Denna negativa trend bröts definitivt i mitten av 00-talet. Nu när behovet av miljövänlig elproduktion är större än någonsin har byggandet tagit rejäl fart. Det kraftigt ökade reaktorbyggandet kompenserar även för de många reaktorer som kommer att tjäna ut under de kommande decennierna, däribland de svenska. Idag är över 100 reaktorer beställda och flera hundra planeras att byggas inom överskådlig tid.

Siffrorna över staplarna = antal reaktorer.

Men, kommer uranet räcka till som bränsle för alla dessa reaktorer? Mer om uran och framtidens reaktorer hittar ni här.

Mer om kärnkraft i media: DN, SvD, SVT

Read Full Post »

Inför klimatmötet i Köpenhamn ökar frekvensen av klimatalarmistisk rapportering i svensk media påtagligt. I dagens DN sattes rubriken till: ”Koldioxiden slår rekord”. Enligt artikeln har koldioxidhalten aldrig varit så hög som nu. Dessutom liknas ökningstakten vid något som är i sken.

Faktum är att koldioxidhalten ökar, det har den gjort under flera hundra år. Men, till skillnad mot det som skrivs i artikeln har ökningstakten faktiskt minskat under de två senaste åren. Koldioxidhalten är alltså inte i sken. En minskande global temperatur sedan 2001 i kombination med det senaste årets ekonomiska kris har bidragit till att hålla ökningstakten i schack.

Den sedan ett par hundra år konstant ökande koldioxidhalten innebär självklart att nya koldioxidrekord slås varje år – närmare bestämt i juli då halten är som högst. Detta är ingen nyhet – vilket DN gärna vill påskina. Den viktiga frågan är hur stark koppling koldioxidhalt och temperatur har. Historiska data visar att temperatur styr koldioxidhalt. Det omvända har inte bevisats. IPCC misstänks ge koldioxid en alltför starkt återkopplande effekt avseende temperatur i sina globala klimatmodeller.

Data över koldioxidhalt och global temperatur kan inte ens kopplas samman för kortare tidsperioder över 10-tals år.  Under perioderna 1960-1975 och 2001-idag minskade den globala temperaturen. Mellan 1975 och 2001 ökade den. Dessa klart divergerande trender skedde under inverkan av en ständigt ökande koldioxidhalt i atmosfären.

De klimatforskarmail som nyligen hackats och lagts ut på nätet har rönt stort intresse i utländsk media. I svensk media nämns händelsen endast i förbigående. Att vår inhemska media inte ids ifrågasätta ”konsensus” tyder på lika delar ignorans och okunnighet.

www.climate4you.com är en bra sida för den som själv vill få tillgång till medialt ofiltrerad klimatdata.

Read Full Post »

Vattenfall och Industrikraft presenterade under dagen en avsiktsförklaring om framtida samarbete. Detta samarbete kommer med stor sannolikhet att leda fram till att nya kärnkraftsreaktorer byggs i Sverige. Det är ännu inte tillåtet att bygga nya reaktorer i vårt land, men i och med regeringens energipolitiska utspel i våras är detta förbud att betrakta som överspelat.

Allianspartierna är positiva till att våra befintliga tio reaktorer ersätts då de tjänar ut efter 50-60 års drift. Den röd-gröna koalitionen har tyvärr inte samma strömlinjeformade och enhetliga energipolitik. Socialdemokraterna är, bortsett från Mona, kärnkraftvänliga – de byggde bland annat upp den svenska kärnkraften på 70-talet. Men detta hjälper dem inte idag då de är lierade med radikala kärnkraftsantagonister i form av miljöutopister och övervintrade kommunister.

2010 års val troligtvis kommer att gå i kärnkraftens tecken. Och det är mycket troligt att den kärnkraftvänliga Alliansen sopar banan med övriga partier.

En antydan om kommande valresultat kan anas om man ser till de opinionsundersökningar som samtliga Drakar utsatt sina läsare för idag:

Svenska Dagbladet: 83 % för och 17 % mot nybyggnation.

Dagens Nyheter: 70 % för och 30 % mot nybyggnation.

Aftonbladet: 77 % för och 23 % mot nybyggnation.

Mer: DN

Read Full Post »

Kärnkraft och kärnteknik är en abstraktion för de allra flesta. Från början, på 50- och 60-talet var frågan strikt teknisk. Ingenjörerna påtade med sitt och åtnjöt politikernas fulla stöd för vad de än tog sig an. Under 70-talet blev den kärntekniska frågeställningen alltmer politisk. Thorbjörn Fälldin anammade Hannes Alfvéns (Nobelpris i fysik) mycket kritiska inställning till kärnenergi. Sedan vidtog det många kallar ambivalensens tid inom svensk energipolitik. Frågan fällde regeringar, allmänheten fick rösta om kärnkraftens framtid och fullt fungerande kärnkraftverk stängdes i förtid av våra politiker.

Idag är en annan tid. Regeringen har öppnat dörren för möjligheten att ersätta de befintliga tio reaktorerna varefter de tjänar ut, eller efter 50-60 års drift. Koldioxid målas idag upp som mänsklighetens fiende nummer ett. Kärnkraft, uran och plutonium är på väg in i de fina salongerna igen. Det tidigare dragplåstren mot kärnkraft: att avfallet är farligt och att vi vet inte var vi skall göra av avfallet, kommer inom kort att få sin slutliga lösning. Även miljöorganisationer börjar inse att kärnkraften inte längre kan utnyttjas som det dragplåster det en gång varit för att locka till sig fler medlemmar och deras ekonomiska bidrag.

Det byggs ny kärnkraft (53 reaktorer) som aldrig förr runtom i världen, och hundratals reaktorer kommer att byggas inom en nära framtid. Forskning pågår om en fjärde generations reaktorer. Man säger att kärnkraften har potential att bli långt mycket mer effektiv och säker jämfört med idag.

Men vem förstår vad detta egentligen innebär? Hur fungerar det? Hur tänker de? Vem förstår vilka fördelar och utmaningar den framtida kärnkraften för med sig? Vem kan ta beslut om kärnkraften är bra eller dålig? Rapport gjorde nyligen ett försök att upplysa oss i detta ämne. De valde att fokusera reportaget kring Nobelpristagaren Carlo Rubbia och hans gamla idéer om reaktorer som laddas med torium som bränsle – enligt utsago den femte (sic!) generationens reaktorer.

Problemet med inslaget är att inte ens Utsiktsplatsen förstår Rapports intervjuer och förklaringar i inslaget. Dessutom är reportaget så späckat med felaktigheter och generaliseringar att Rapportredaktionen bör ifrågasättas om de själva vet vad det är de upplyser allmänheten om.

Det är inte ytterligare okunskap och felaktigheter om möjligheterna med befintlig och framtida kärnteknik vi är i behov av. För den som på egen hand vill sätta sig in i ämnet rekommenderas följande sidor:

Mer om KK: SVT, Elforsk

Read Full Post »

I en global manifestation på över 5 000 platser i 181 länder påminndes vi om vissa personers oro för den ständigt ökande koldioxidhalten i atmosfär och hav.

Just nu är koldixidhalten 385 ppm. I somras var den 390 ppm och kommer att vara ytterligare något högre nästa sommar.

Under manifestationen framfördes budskapet att ekosystemet, som vi ser det idag, inte klarar av en koldioxidhalt högre än 350 ppm i ett längre perspektiv. Koldioxidhalten är för hög och måste sänkas. Intressant är att koldioxidhalten år 1988, det år IPCC etablerades, var just 350 ppm, hmmm…

EU arbetar för att sänka sina utsläpp med 20% fram till 2020. Bra, eller hur. Man måste dock se detta i ett globalt perspektiv. I andra delar av världen, där man går från en mindre utvecklad levnadsstandard till en standard som mer liknar vår, ökar utsläppen mer än hastigheten av vår minskning. Enbart i Kina driftsätts 1-2 kolkraftverk varje vecka. EU:s kommande 11-åriga utsläppsminskningskampanj äts upp av Kina på bara två år. Frågan man kan ställa sig är huruvida ökningstakten avseende koldioxidutsläpp går att stabilisera, för att få till stånd en minskning av utsläppen ser i dagsläget ut att vara helt fruktlöst.

Mer om klimat och koldioxid: Climate4you, NewsMill, DN

Read Full Post »

Just är frågan om hur Sverigedemokraterna (SD) skall hållas utanför framtida regeringskoalitioner het (SvD, DN).

Ett förslag som framförts är att Miljöpartiet (MP) lockas över från vänsterblocket och att de borgerliga därmed når majoritet i riksdagen efter valet 2010.

Maria Wetterstrand menar dock att Reinfeldts invit mer skall ses som ett krav på blind och lojal uppbackning i händelse av hot mot landet. Inviten uppfattas av MP som unilateral där MP inte får möjlighet att påverka i ett framtida ringssamarbetet genom frånvaro av ministerposter. MP har gått på denna mina förr, då i koalition med Socialdemokraterna. MP satsar just nu hårt och har målsättningen inställd på att bli tredje största parti i riksdagen. Blinda av de hägrande möjligheterna i vänsterkoalitionen vill de inte böja sig för Reinfeldts upplevt tomma löften.

Men om MP är de miljöförespråkare de utger sig för att vara, vore det borgerliga blocket en mer naturlig politisk sammarbetspartner. MP:s skattepolitik är borgerlig. Deras miljöpolitik är tyvärr utopisk, och passar inte något block, och är därför i behov av reformering. Det går exempelvis inte att vara motståndare till kärnkraft och samtidigt vara lierad med Vänsterpartiet (V). V:s skattepolitik är inte förenlig med utveckling av hållbara och billiga energilösningar. Med mindre pengar i plånboken har vi inte råd att ta del av en utbyggd vindkraft och sedan betala för elen på annat sätt än genom inblandning av kraftiga subventioner.

Genom ett förändrat synsätt på olika produktionssätt för energi, som KVA presenterade i veckan, borde MP med större trovärdighet kunna argumentera för insatser som verkligen syftar till ökad miljömedvetenhet i Sverige och i världen. Men detta kräver att först kommer till insikt om att de inte är helt rätt ute, sedan ändrar sin miljöpolitiska inriktning och slutligen överger vänsterblockets omöjliga politik till förmån för en mer realistisk gruppolitik där MP:s krav och synpunkter kan få lov att blomma ut (på riktigt).

Read Full Post »

De svenska kärnkraftverken måste betala en så kallad effektskatt till staten. Effektskatten infördes på 70-talet för vattenkraft och kärnkraft för att underlätta omsvängningen bort från det tidigare oljeberoendet. Då skatten ansågs vara konkurrensmässigt hämmande togs den bort, tja…endast för vattenkraft. För kärnkraft är den fortfarande kvar och innebär idag en betydande utgift för ägarna till kraftverken, och i slutänden för oss elkunder.

Nedan visas kostnadsfördelningen för Ringhals 2008. Effektskatten, som endast drabbar kärnkraft och endast i Sverige, ökar Ringhals kostnader med nära 50%. Vilket annat miljövänligt energialternativ, förutom vattenkraft, skulle tåla denna straffskatt. Årligen betalar samtliga reaktorägare 4 miljarder kronor extra till staten för den energi som skulle kunna utvinnas i en reaktor. I verkligheten når energiproduktionen upp till 80-90% av denna nivå.

Ringhals

Källa: Ringhals årsredovisning 2008

Mer om kärnkraft i media: DN, SvD

Read Full Post »

WWF och försäkringsbolaget Allianz har genom Ecofys rankat G8-länderna, och några ytterligare länder däribland Sverige, avseende klimatpåverkan (eller: ländernas utsläpp av koldioxid). I undersökningen sammanställs ländernas efterlevnad av Kyoto-protokollet, politisk vilja att minska koldioxidutsläppen, koldioxidutsläpp per capita mm.

WWF

Sverige toppar självklart listan. Detta tack vare/på grund av vattenkraft samt att våra politiker under senare tid slagit sig för bröstet (och utlovat betydande minskningar av våra redan låga koldioxidutsläpp). Men…det fattas någonting! Vår kärnkraft är inte med. Eller rättare sagt: kärnkraften är med men uppmärksammas inte som bidragande faktor till att Sverige (och i synnerhet Frankrike) i realiteten har väldigt låga koldioxidutsläpp.

I sammanställningen bidrar kärnkraft nämligen, tvärtemot sanningen, till kraftigt ökade svenska (och franska) koldioxidutsläpp! Va?

WWF gillar inte kärnkraft. Och i syfte att stämpla kärnkraft som en alltigenom dålig form av energiproduktion hittar man därför på att kärnkraft skall jämföras med naturgas och dess koldioxidutsläpp. WWF räknar därför med att Sveriges elproduktion sker genom 45% vattenkraft och 45% naturgas. Inget kunde vara mer felaktigt. Naturgas bidrar till 350 g CO2 per kWh medan kärnkraft endast bidrar med 2.6 g CO2 per kWh. Man får helt enkelt inte likställa kärnkraft med gaskraft bara för man inte gillar kärnkraft. Man det gör WWF. De fabulerar och ljuger grovt.

WWF skriver följande (fotnot):

WWF does not consider nuclear power to be a viable policy option. The indicators “emissions per capita”, “emissions per GDP” and “CO2 per kWh electricity” for all countries have therefore been adjusted as if the generation of electricity from nuclear power had produced 350 g CO2/kWh (emission factor for natural gas). Without the adjustment, the original indicators for Sweden would have been much lower, e.g. 47 g CO2/kWh.

WWF medger gentlemannamässigt att de ljuger i syfte att misskreditera kärnkraft. Detta är helt oacceptabelt. Ja, inte att vara gentleman, men att ljuga i syfte att påverka politiker och allmänhet i klimatfrågan.

WWF menar således att det vore lika bra för naturen om Sverige, eller Frankrike, stängde alla sina kärnkraftverk till förmån för gas- och kolkraft! Detta kan rimligtvis inte vara WWF:s ståndpunkt, men det är så de räknar och argumenterar.

I avsaknad av argument mot kärnkraft hittar man på egna. Kommer vi att få se mer av detta i framtiden?

Bland G8-länderna rankas både Tyskland (1) och Storbritannien (2), trots all sin kolkraft, före Frankrike (3) i WWF:s och Allianz sammanställning!

Mer om G8-förhandlingarna och klimat: SvD, DN

Read Full Post »

En film om den synbara och hörbara sanningen om vinkraft.

Read Full Post »

De pågående moderniseringsarbetena vid de svenska kärnkraftverken kommer medföra ökad säkerhet, ökad livsängd och ökad energiproduktion.

Idag har reaktorerna en installerad elektrisk effekt som uppgår till 9 200 MW. Under ett normalår producerar reaktorerna elektricitet motsvarande 65 TWh, vilket ger en tillgänglighet på 81%. En siffra som kan och kommer att höjas framöver. De finska reaktorerna har en tillgänglighet över 90%. Den största orsaken till att man inte kan nå 100% tillgänglighet är att reaktorerna årligen stängs av under flera veckor för underhåll och bränslebyte. Driftstörningar samt nedreglering pga vattenöverskott i Norrland bidrar till ytterligare sänkt tillgänglighet.

Den svenska vindkraften har en genomsnittlig tillgänglighet motsvarande ca 20% av den installerade effekten.

Då de 12 svenska reaktorerna togs i drift under 70- och 80-talet hade de en effekt på 9 570 MW. Under 80- och 90-talet uppgraderades många reaktorer och den elektriska effekten höjdes med 5-10%. När Barsebäck stängde sina reaktorer 1999 och 2005 minskade den installerade effekten med 1 230 MW.

Vad pågår vid kraftverken idag och händer under den närmaste framtiden?

  • Oskarshamn 3 uppgraderas just nu från 1 197 MW till 1 450 MW.
  • Oskarshamn 2 planerar att öka effekten från 620 MW till 840 MW
  • Ringhals 1 har ökat effekten från 840 MW till 855 MW.
  • Ringhals 3 har ökat effekten från 1 000 MW till 1 045 MW.
  • Ringhals 4 planerar att höja effekten från 935 MW till 1 165MW.
  • Forsmark 1 planerar att höja effekten från 980 MW till 1 100 MW.
  • Forsmark 2 planerar att höja effekten från 990 MW till 1 100 MW.
  • Forsmark 3 planerar att höja effekten från 1 190 MW till 1 350 MW.

Inom loppet av ett antal år höjs den installerade elektriska effekten från 9 200 MW till 10 300 MW. Som ett resultat av dessa effekthöjningar kommer de tio reaktorerna producera mer elektricitet än då Barsebäck 1 och 2 fortfarande var i drift.

I teorin kommer detta rädda Sverige från exempelvis 1 800 st vindkraftverk av den allra största modellen (á 3 MW), vilket i sin tur räddar 250-500 kvadratkilometer känslig natur från nedskräpning.

Alternativt…

Undviker vi import av elektricitet från kolkraftverk och sparar genom detta 3 000 000 ton kol årligen – som vid förbränning ger upphov till 7 000 000 ton koldioxid, 200 000 ton svaveldioxid och 200 000 ton flygaska.

Vi är fan bäst, och blir bara bättre med åren…

Medialänkar till mer om detta: SvD, DN

Read Full Post »

Older Posts »